Det stora skomysteriet.
Vet inte riktigt var jag ska börja, eller sluta heller för den delen.
Igår var det i alla fall ALL IN på Ringgatan, och det kan ju faktiskt inte bli annat än succé.
Jag började kvällen här hemma med liten egen förfest, kopplade upp mig mot Göteborg och bjöd in Engis en liten stund på festen samtidigt som jag spelade världens bästa musik lite för högt för att jag skulle känna mig fullkomligt bekväm. Nu pågick ju min egna lilla förfest mellan 19-20 så det kanske inte var så jättefarligt...
Lite efter 20 kom tre härliga flickor och hämtade upp mig och vi styrde mot Ringgatan. Där var festen i full gång sedan länge, men fint folk kommer ju alltid sent. Det var bara att slänga av sig ytterrocken och försöka få en bra position. Mycket folk blev det och mycket trevligt var det. Mandelägg, iPhone-kurs med Kittel och tjöt med både nya och gamla bekantskaper. Efter några, ja ni vet kanske vad, så kom även min underbara engelska fram och jag diskuterade fotboll med en engelsman. Ni kan riktigt se det framför er va? Jag och fotboll....
Aja, delade i alla fall med mig av mina stryktipsminnen och hur jag höll på Stoke, Blackburn och Portmouth för jag tyckte de verkade bra. Det sistnämnda hade nog någon halvkänd svensk i laget på den tiden också, Mattias eller nåt. Engelsmannen fick sig ett mycket gott skratt åt detta kan jag meddela...
Ja, tiden gick fort och det var dags för utgång. Det är nu den stora händelsen kommer, den som förändrade hela kvällen för i princip ALLA. Min ena SKO var borta. Min vänsterdojja fanns ju där, men sen fanns det även en annan ensam svarting som hade min storlek. Det blev lite letande, men det var helt enkelt bara att gilla läget och ta på sig en sko av varje.
Mot Hotellets stora port och 80 spänn fattigare. Underhållning i världsklass kostar ju. Fullt i första garderoben och fick bege oss mot garderob nummer två. Det fungerade väl säkert hur bra som helst på pappret, Hotellet hade bara missat en pytteliten detajl: att öppna och bemanna garderob nummer två. Den existerade helt enkelt inte under denna kväll. Lika mysitiskt som Anna Bergendahls gitarr gick upp i rök så försvann det helt plötsligt massa jackor från den första garderoben utan att någon ens tog ut dem. Vi fick gå tillbaka dit och hänga in våra plagg på de magiska tomma galgarna som dykt upp från ingenstans.
Var ju lite obekväm i mina två olika dojjor så jag kände mig inte riktigt redo att känna på dansgolvet från start. Det fick bli en vätskekontroll och mingel på mycket hög nivå. Och vilken SUCCÉ det blev. Det känns konstigt att säga det i Nässjö faktiskt, men för en gångs skull kändes allt bara så himla rätt. Alla var där och jag njöt som fisken i vattnet. (ja, inte vattnet i mitt akvarium då, men allt annat vatten).
(störst pupiller vinner)
Det blev några moves till slut. Det var säkert 25 pers involverade i skoletandet.
Haha, det var grymt.
Väl hemma såg jag tillbaka på kvällen med ett leende på läpparna. Vilka underbara människor det finns. Ja, inte ens den arga tjejen kunde ha förstört min kväll. Haha.
Skorna då?
Lika magiskt som det var i garderoben på Hotell Högland, så stod det två passande par i min lilla hall, direkt efter att jag kommit hem. Jag förstår förstås ingenting. Den som snott min andra sko måste helt enkelt ha smygit efter mig hela vägen hem och precis i det skedet att jag öppnade ytterdörren så kastade han in min sko utan att jag märkte detta. Hur underligt som helst ju.
Ja, ibland går det ju helt enkelt bara som det går...